Våra projekt – Tak Lidingö

I Herserud, Lidingö, lade vi om taket på en villa med cirka 160 kvadratmeter takyta. Betongpannorna var flisiga och mossbevuxna, och kunden hade upptäckt fuktfläckar på vinden.

Vi gick upp på taket och besiktade det innan vi lämnade pris. Pannorna hade nått slutet av sin livslängd, men det avgörande var underlagstaket: papptäckningen hade blivit spröd och sprack när man rörde vid den. Det är underlagstaket som faktiskt håller vattnet ute, inte pannorna.

Ställning restes med arbetsplan och skyddsräcke vid takfoten, och väderskydd byggdes över den halva som skulle rivas först. Vi lade om taket i två etapper så att huset aldrig stod öppet i sin helhet.

Gamla pannor och läkt revs och kördes till återvinning. Råsponten kontrollerades och två skadade brädor byttes vid en tidigare läcka. Nytt underlagstak lades med rätt överlapp och tätning vid alla genomföringar.

Ny ströläkt och bärläkt monterades med kontrollerat avstånd anpassat efter pannans mått, och pannorna lades. Plåtarbeten runt skorsten, huvar och vinkelrännor utfördes med uppvik i rätt ordning. Nya hängrännor och stuprör monterades med avledning bort från grunden. Vid överlämningen gick vi upp tillsammans med kunden.

Är taket flisigt i Herserud? Underlagstaket avgör om det brådskar. Vi besiktar i hela Lidingö.

I Brevik, Lidingö, bytte vi skorstensbeslaget på en villa där vatten letat sig in vid varje slagregn. Kunden hade tätat med fogmassa flera gånger utan varaktig effekt.

Fogmassa på ett skorstensbeslag är alltid en tillfällig lösning. Vattnet ska ledas ut mekaniskt av plåtens form, inte hållas ute av en tätning — och en tätning som får bära hela funktionen släpper förr eller senare.

Vi tog bort det gamla beslaget och kunde se problemet: ståndskivan gick bara ett par centimeter in i skorstensmuren och satt utan ordentlig infästning. Vid slagregn pressades vatten in bakom den.

Vi frästa ett spår i skorstensmuren på rätt höjd och monterade en ny ståndskiva som går in i spåret och kilas fast, med fogning i spåret som skydd snarare än som bärande tätning.

Under ståndskivan monterades underbeslaget med uppvik mot skorstenen och överlapp ned över pannorna, med rännor på skorstenens uppsida som leder vattnet runt stocken. Pannorna anpassades runt beslaget. Vid överlämningen spolade vi taket med slang under en längre stund och kontrollerade vinden.

Läcker det vid skorstenen i Brevik? Fogmassa löser det aldrig. Vi byter beslag i hela Lidingö.

I Sticklinge, Lidingö, bytte vi hängrännor och stuprör på en villa där rännorna rann över vid varje kraftigare regn.

Vi mätte rännans fall med vattenpass längs hela sträckan. På den ena långsidan lutade rännan åt fel håll över drygt fyra meter — vattnet rann bort från stupröret i stället för mot det, och samlades i mitten tills det rann över.

Orsaken var att rännkrokarna satt i samma höjd hela vägen, sannolikt monterade utan avvägning. Vi räknade fram rätt fall och satte nya krokar med successivt sjunkande höjd mot stuprören.

Krokarna monterades i råsponten och inte bara i fotplåten, vilket ger betydligt bättre infästning. Fotplåten byttes samtidigt, eftersom den var rostig i kanten och ledde in vatten mot takfoten.

Nya rännor och stuprör monterades, med lövsilar i rännorna och rensbrunnar i marknivå. Stuprören anslöts till dagvattnet i stället för att mynna i utkastare intill fasaden — det gjorde större skillnad för källarens fuktvärden än något annat i uppdraget. Vid överlämningen spolade vi rännorna och följde vattnet hela vägen.

Rinner rännorna över i Sticklinge? Det sitter i fallet. Vi mäter och byter i hela Lidingö.

I Gåshaga, Lidingö, spårade vi en takläcka som visat sig som en fuktfläck mitt i ett sovrumstak. Kunden hade fått rådet att lägga om hela taket.

Vi började inifrån vinden. Med ficklampa i mörker går det ofta att se ljusinsläpp eller fuktspår på undersidan av underlagstaket, och vi följde spåren uppåt från fläcken.

Spåren ledde drygt tre meter från fläckens läge, till en ventilationshuv. Vatten hade runnit längs en bjälke innan det droppade ned — därför satt fläcken där den satt, och därför hade en omläggning av hela taket varit ett dyrt sätt att åtgärda ett litet fel.

Uppifrån kunde vi bekräfta det. Huvens beslag hade glappat och den tätning som fanns hade torkat och släppt. Underlagstaket runt genomföringen var uppsprucket.

Vi lyfte pannorna kring huven, lagade underlagstaket med en ny bit med korrekt överlapp, och monterade huven på nytt med rätt beslag och uppvik. Resten av taket besiktades samtidigt och bedömdes ha många år kvar. Kunden fick en åtgärd för en bråkdel av vad en omläggning kostat.

Har du en fuktfläck i taket i Gåshaga? Källan sitter sällan rakt ovanför. Vi spårar i hela Lidingö.

I Skärsätra, Lidingö, lade vi om ett falsat plåttak på en villa. Plåten var från femtiotalet och hade rostat genom på flera ställen, framför allt i falsarna och vid takfoten.

Ett plåttak av den åldern har ofta tjänat ut, men vi kontrollerade underlaget innan vi lämnade pris. Råsponten under visade sig vara i gott skick förutom vid takfoten, där vatten runnit in genom de genomrostade partierna.

Ställning restes och den gamla plåten revs. Skadad råspont vid takfoten byttes, och underlagspapp lades över hela ytan — vilket ofta saknas under äldre plåttak och är det som gör konstruktionen betydligt säkrare.

Ny plåt lades i skivor som falsades ihop på plats. Falsningen är hantverket i ett plåttak: en fals som inte är ordentligt slagen släpper in vatten oavsett hur bra plåten är i övrigt.

Fotplåt, vindskivebeslag och anslutningar mot skorsten och genomföringar utfördes med uppvik i rätt ordning. Taket ströks med en färg avsedd för takplåt. Vid överlämningen gick vi igenom att plåttak behöver ses över och bättringsmålas med några års mellanrum.

Har du ett gammalt plåttak i Skärsätra? Underlaget avgör omfattningen. Vi besiktar i hela Lidingö.

I Torsvik, Lidingö, bytte vi ett antal spruckna takpannor efter en vinter med kraftig isbildning. Kunden hade sett bitar av panna på marken vid takfoten.

Vi gick upp och gick igenom hela taket panna för panna. Fjorton pannor var spruckna, koncentrerade till takfoten och kring en vinkelränna — precis där is bygger upp och pressar isär materialet.

Vi tittade också på orsaken. Isbildningen vid takfoten berodde på att vinden var dåligt ventilerad, vilket gör att värme läcker upp och smälter snö som sedan fryser vid den kalla takfoten. Vi rensade igensatta luftspalter vid takfoten som en del av åtgärden.

De spruckna pannorna byttes ut mot nya av samma modell. Vid en panna hade underlagstaket tagit skada av vattnet som runnit igenom, och det partiet lagades med en ny bit papp med korrekt överlapp.

Vi passade också på att kontrollera samtliga pannor kring genomföringar och nock, samt fästa de nockpannor som glappade. Vid överlämningen gick vi igenom att taket bör ses över efter varje vinter med mycket is.

Har du spruckna pannor efter vintern i Torsvik? Orsaken sitter i ventilationen. Vi ser över i Lidingö.

I Larsberg, Lidingö, byggde vi om en vinkelränna som läckt. Vinkelrännan är den punkt där två takfall möts och där all vattenmängd från båda ytorna samlas — det är därför den läcker oftare än något annat.

Vi lyfte pannorna längs rännan och kunde se felet: plåten hade lagts med för smal bredd, så att pannornas kapade kanter nästan nådde fram till rännans mitt. Vid kraftigt regn steg vattennivån över plåtens uppvik.

Dessutom hade överlappen mellan två plåtstycken lagts åt fel håll — det övre stycket under det nedre, vilket leder in vatten i skarven i stället för över den.

Vi rev ut den gamla rännan, kontrollerade underlagstaket och lagade det parti som tagit skada. Ny vinkelränna tillverkades i tillräcklig bredd, med kraftigare uppvik längs kanterna och med en upphöjd mittkam som hindrar vatten från att korsa över till andra sidan vid häftigt flöde.

Plåtstyckena lades med överlapp i rätt riktning, uppifrån och ned. Pannorna kapades och lades med tillräckligt avstånd till rännans mitt. Vid överlämningen spolade vi rikligt med vatten på båda takfallen samtidigt.

Läcker vinkelrännan i Larsberg? Bredden och överlappen avgör. Vi bygger om i hela Lidingö.

I Rudboda, Lidingö, lade vi om ett tak i oktober under väderskydd. Kunden hade fått besked från flera entreprenörer att det var för sent på säsongen.

Ett öppet undertak får inte bli blött — det är hela problemet med höstomläggningar. Lösningen är inte att gissa på vädret utan att bygga bort risken.

Vi reste en förstärkt ställning dimensionerad för både vindlast från väderskyddet och för snölast, med betydligt fler förankringspunkter än en vanlig fasadställning kräver.

Över ställningen byggdes ett tak med tillräcklig fri höjd över nocken för att takläggarna skulle kunna arbeta upprätt, och med lutning så att regn och snö rinner respektive glider av. Sidorna plastades in ned till arbetsplanet.

Under skyddet kunde arbetet fortsätta oavsett väder. Vi rev, kontrollerade råsponten, lade nytt underlagstak, läkt och pannor samt utförde alla plåtarbeten. Inplastningen höll dessutom värmen kvar, vilket underlättade arbetet under de kallare dagarna. När taket var tätt monterades väderskyddet ned.

Har du fått nej på grund av årstiden i Rudboda? Väderskydd löser det. Vi bygger i hela Lidingö.

I Högberga, Lidingö, lade vi nytt tak på ett garage och ett förråd. Huvudbyggnaden hade fått nytt tak året innan, och komplementbyggnaderna stack ut med sina gamla, mossbelupna pannor.

Vi matchade täckningen mot huvudbyggnadens — samma pannmodell och samma kulör. På ett garage syns det tydligt om täckningen skiljer sig, eftersom byggnaderna ofta ses i samma blick från gatan.

Garagetaket hade lägre lutning än huvudbyggnaden, vilket kontrollerades mot pannans minsta tillåtna taklutning. Den låg precis inom gränsen, men vi lade ett kraftigare underlagstak med tätade överlapp som säkerhetsmarginal — vid låg lutning rinner vattnet långsammare och trycks lättare in under pannorna.

Gamla pannor och läkt revs och underlaget kontrollerades. Förrådets råspont hade två skadade brädor som byttes.

Nytt underlagstak, läkt och pannor lades, och hängrännor monterades med avledning bort från byggnaderna. Vid garaget anslöts stupröret till dagvattnet i stället för att mynna intill porten, där vatten tidigare runnit in. Vid överlämningen gick vi igenom båda taken med kunden.

Sticker garagetaket ut i Högberga? Vi matchar mot huvudbyggnaden i hela Lidingö.

I Näset, Lidingö, kompletterade vi ett tak med snörasskydd och säker takuppstigning. Snö hade rasat ned över entrén vid ett tillfälle, och kunden ville inte att det skulle upprepas.

Vi gick igenom vilka partier som behövde skydd. Snörasskydd behövs framför allt över entréer, gångvägar och där man parkerar — inte nödvändigtvis runt hela taket, vilket ofta blir onödigt dyrt.

Fästena monterades i bärläkten med genomgående infästning ned i råsponten. Ett snörasskydd som sitter i enbart läkten rycks loss av snölasten, och då gör skyddet ingen nytta just när det behövs.

Vi valde ett system med två rör i höjd, eftersom snön annars pressas ut under det enda röret vid stora mängder. Antalet fästen räknades efter taklutning och den snölast som gäller för orten.

Samtidigt monterade vi takstege och glidskydd för stege vid takfoten, samt en fästpunkt för säkerhetslina vid skorstenen. Det gör att sotaren och den som ska upp på taket kan arbeta säkert — ett krav som ofta inte är uppfyllt på äldre villor. Vid överlämningen gick vi igenom infästningspunkterna.

Rasar snön över entrén i Näset? Vi monterar snörasskydd med rätt infästning, i hela Lidingö.